Om yttrandefrihetens principer

Högerextremistiska Nya Tider förväntas delta i Bokmässan i Göteborg i höst. Tillfället är ett av flera då olika extremistiska aktörers närvaro i offentliga sammanhang föranleder en debatt om yttrandefrihet. Men det behövs en nytändning i debatten, som det har gått rundgång i. Till saken hör inte bara själva åsikterna utan även hur de framförs och bemöts. Vissa grundläggande principer borde följas, och aktörer som systematiskt bryter mot dem borde uteslutas från offentliga sammanhang.

Den debatt om yttrandefrihet som återkommer vid dessa tillfällen följer ofta tre huvudsakliga konfliktlinjer.

Dels diskuteras åsikters innehåll. Från den ena sidan hörs att yttrandefriheten är fundamental i bemärkelsen att den gäller friheten att framföra vilket budskap som helst. Den andra sidan menar att friheten har vissa gränser som inte får överträdas, som till exempel en verkningsfull uppvigling till brott mot de mänskliga rättigheterna.

Vidare diskuteras innebörden av att tillåta vem som helst att framföra sina åsikter. Enligt vissa innebär friheten att illegitima aktörer legitimeras. Andra menar i stället att extremisternas deltagande påvisar ett högre demokratiskt värde: det är särskilt meningsfullt att tolerera just extremisterna eftersom de själva aldrig skulle visa samma tolerans om de var i maktställning.

Slutligen diskuteras följderna av en tillåtande tolkning av yttrandefriheten. Optimisterna hävdar att falska uppfattningar löses upp i mötet med sanningen, varför det är en god sak att välkomna extremister. Pessimisterna menar i stället att villfarelser inte försvinner så lätt. Tvärtom påstås de få ett starkare fäste när de dryftas i respekterade forum och att det därför är en ond sak att välkomna dem.

Men att föra debatt är en mångfacetterad verksamhet som kräver fler grepp än så. Politiska samtal är till sin natur gemensamma aktiviteter som förutsätter ett ömsesidigt engagemang. Till exempel kan två aktörer som vägrar att lyssna på varandra båda åtnjuta en fullständig yttrandefrihet men ändå misslyckas med att bedriva ett meningsfullt samtal. Det är därför inte tillräckligt att diskutera friheten att yttra sig – sättet på vilket samtalet förs måste stå på agendan. Hur nyttjar aktörerna sin yttrandefrihet?

Frågan gäller beteendenormer och har såväl en social som en moralisk klangbotten.

I sunda politiska kulturer råder en uppsättning normer som möjliggör politiska diskussioner. Debattörer ges till exempel lika mycket tid att föra fram sin sak, och på samma villkor som alla andra. Vissa normer är latenta. Först när de har blivit artikulerade kan aktörer förhålla sig till dem aktivt och medvetet. Det vill säga, aktörerna kan när normerna har blivit artikulerade underkasta sig dem i det gemensamma syftet att följa ett regelverk. Detta gör det möjligt för den politiska debatten att föras under kontroll och över huvud taget vara fruktbar.

Följande är exempel på normer som är latenta i sunda politiska kulturer. De gäller aktörers tillförlitlighet och borde artikuleras som principer som villkorar deltagande i politisk debatt.

1. Information, åsikter eller värderingar ska inte förvrängas, förfalskas eller – när transparens är möjligt – utelämnas. Sådan manipulation av grunderna i en argumentation kan ske exempelvis genom att en aktör överdriver vikten av en enskild forskningsstudie, endast lyfter fram sakskäl som stöder den egna agendan (och bortser från skäl som talar emot) eller hänvisar till undersökningar som inte är offentliga. Principen behövs eftersom sådant förfarande gör det omöjligt att utvärdera olika ståndpunkter och väga deras meriter gentemot varandra.

2. Debattörer ska engagera sig i sina motparters argument. Varje aktör måste i sitt beteende och sin argumentation visa att hen har tagit hänsyn till andra aktörers ståndpunkter, begrundat dem, och vidare bereda skäl till varför hen inte övertygas av dem. Principen framhäver att deltagande i ett samtal inte är en passiv verksamhet utan en aktiv. Det åligger varje aktör att visa sig värdig andra aktörers uppmärksamhet, liksom att uppvisa både en respekt för de normer som gäller och en vilja att delta på samma villkor som alla andra aktörer.

3. Debattörer ska främja ett rationalistiskt debattklimat. Med det menas att klassiska argumentationsfel som personangrepp – ofta känt som ad hominem – och i efterhand konstruerade och i enskildhet ej testbara förklaringar – ad hoc – erkänns som just argumentationsfel. Vidare ska debattörer låta sig övertygas av ovedersägliga argument, medan dem som misstar sig ska medge det och visa att de söker rättning. Liksom föregående princip påvisar denna aktörers skyldigheter, då rationalism fordrar ett aktivt engagemang.

Kalla dem för principerna om sanning, engagemang och rationalism. Aktörer som systematiskt bryter mot dem borde uteslutas från offentliga sammanhang, då de motverkar politiska samtal som gemensamt projekt.

I praktiken innebär det att exempelvis Bokmässan i Göteborg borde fråga sig om Nya Tider är en aktör som systematiskt uppvisar en vilja att följa principer som möjliggör ett sunt politiskt debattklimat. Nya Tiders chefredaktör har vägrat att svara på frågan om förintelsen har ägt rum. Följer de principen om sanning? Ledningen för Nya Tider har försvarat en hotvideo mot journalister och har personkopplingar till propagandaapparaten Granskning Sverige. Strider det mot principerna om engagemang och rationalism?

Förhoppningsvis kan debatten om yttrandefrihet omfatta en diskussion av normer av den typ jag har nämnt här. Det vore gott för samhället om de artikulerades mer detaljerat och utförligt i principform.

3 Responses to “Om yttrandefrihetens principer”


  1. 1 Rikard 25 augusti, 2017 kl. 08:56

    Hej.

    Samtliga punkter du anför förutsätter en gemensam kulturell norm och samsyn angående åsikter och dessas yttrande. En etnocentrisk bild, s.a.s. Den förutsätter att den västerländska synen på yttrande- och uttrycksfrihet (innehåll och form) är universell och universellt accepterad samt att den kan vara universell, vilket inte ser ut att vara fallet om man lyfter blicken utanför Europa och Nordamerika.

    Dina punkter fungerar endast i ett civilisatoriskt homogent landskap – och varken Sverige eller Europa är längre sådant. Den som vill försvara yttrandefrihet (och övriga friheter) kan inte begränsa sig till att tro att nationsgränser betyder något i sammanhanget, eller att demokrati som i folkvilja via val gör det heller.

    För min muslimske granne innebär yttrandefrihet att du inte får smäda profeten eller islam, troende eller ej. Det är en fundamental sanning för honom, och han likt majoriteten muslimer, stöder våld mot den som så gör. Ingen debatt i världen ändrar på det. Diverse till regeringspartierna anknutna religiösa samfund och grupper kräver judarnas utrotning och ser detta som rätt och vist.

    Yttrandefriheten är snart borta, tack vare både liberaler och socialister, då de bägge avskyr den vilket framgår av att de alltid kommer till samma slutsats: ”Vissa åsikter bör inte få framföras, och jag/vi kan avgöra vilka”.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  2. 2 5ven55on 27 augusti, 2017 kl. 09:08

    Jag applåderar ditt förslag. Det skulle vara otroligt välgörande om sådana principer fastslogs och följdes.

    Tyvärr ser det dock inte så ut i dag. Och Nya Tider är dessvärre inte den enda aktören som inte håller sig till god sed, utan det gäller även mer etablerade aktörer som DN, Svd m.fl. Faktum är att det verkar gälla de flesta som yttrar sig offentligt och har en tillräckligt stor megafon för att höras.


  1. 1 Principer för ett gott politiskt samtal | Jesper Ahlin Trackback vid 30 augusti, 2017 kl. 13:56

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Doktorand i filosofi som bloggar för att bejaka skrivlusten. Läs mer här.

Senaste inläggen