En gymnasieelev mailade några frågor, såhär svarade jag…

Hej Malin!

Vad roligt att du intresserar dig för liberalismen.

Först vill jag påpeka att svaret på din forskningsfråga också kommer att bero på vad du menar med ”demokrati”. En av de mest erkända demokratiteoretikerna heter Robert A. Dahl. Jag föreslår att du i ditt arbete tittar på Dahls teorier om demokrati och vad hans kritiker säger om dem.

Ett problem med att be mig om svaren på frågorna du ställer är att du inte kan använda mina svar i ett uppsatsarbete. Du kommer att behöva referera till originalverk. Kanske har du en kursbok i politisk filosofi som du kan använda dig av? En bok som ofta används på universitetet är Modern politisk filosofi : En introduktion av Will Kymlicka. Det är tjock och otroligt tråkig, men ganska djuplodande för att vara en introduktionsbok. Annars finns det fler alternativ – din lärare kan säkert hjälpa dig.

Nu till dina frågor. De är tolkningsberoende. Det vill säga, jag tolkar dina frågor på ett sätt medan en annan teoretiker kanske tolkar dem på ett annat, och en annan teoretiker kommer förmodligen att ge dig andra svar.

Till att börja med är liberalism ett mångtydigt begrepp. Med ”liberalism” kan man mena det samhälle som började växa fram under 1800-talets andra hälft, alltså det individualistiska, sekulära, demokratiska och (idealt sett) rättssäkra samhället. Om man förstår liberalism på det sättet är de allra flesta västerländska moderna nationer idag liberala. Det utopiska samhället är då ett med institutionell stabilitet, någon slags grundtrygghet åtminstone för de allra mest utsatta människorna och ekonomisk tillväxt som tillåter en kontinuerlig förbättring av samhällets villkor.

En av de mest fundamentala bakomliggande värderingarna hos liberalism, förstått på detta vis, är då tolerans och utveckling. Den liberala staten tolererar olika sätt för medborgarna att leva sina liv och medborgarna tolererar varandras skilda uppfattningar och värderingar. De olika friheterna – yttrande-, rörelse-, organisationsfrihet, och så vidare – utgör stommen i ett kulturellt och moraliskt växande samhälle.

Detta kallas ibland för ”den liberala demokratin”. I den liberala demokratin finns utrymme för olika ideologier: socialister, konservativa, liberaler och blandningar dem emellan. Som du ser kan man alltså vara liberal i en liberal demokrati – och vad betyder det? Det för oss till nästa sätt att förstå begreppet ”liberal”.

Den som är liberal i en liberal demokrati är, tja, ungefär som jag. Jag tycker att individens frihet är mycket viktig. Det betyder att jag tycker att det är fel att tvinga eller förbjuda människor att göra saker – även om man genom att tvinga eller förbjuda dem skulle kunna uppnå goda ändamål. Därtill tror jag som liberal att marknadsekonomin är mycket bra (och inte bara ”okej” eller ”ganska bra”). Jag tror att de allra flesta problem vi ser i samhället löses bättre med hjälp av handel än med hjälp av kollektiv organisering.

Av dessa skäl vill jag att staten ska ansvara för så lite som möjligt i samhället. Jag tror inte på en utopi eftersom jag tror att människan omöjligtvis kan föreställa sig hur ett ”gott” samhälle ser ut i detaljerna. Vi kan bara tänka oss fram till vilka principer ett gott samhälle arrangeras kring: personlig frihet att själv bestämma vad som är gott (med den enda restriktionen att man inte inskränker någon annans personliga frihet) och materiell frihet att göra vad man vill med sin egendom (med samma restriktion som tidigare). Allt annat ligger bortom våra sinnens horisont, och även om vi kan ha vaga uppfattningar om vad vi tror är ett gott samhälle är vi inte berättigade att tvinga andra att uppfylla det.

Man kan också vara liberal på ett högst personligt plan genom att vara socialt tillåtande. Jag är (kanske tyvärr) inte särskilt liberal på det sättet. Jag tycker inte om när folk pratar för högt på tåget och vill inte att andra ska röka i min närhet eftersom jag tycker att det luktar illa. Den som är liberal på det personliga planet har inga problem med sådana saker, utan har överseende med hur andra beter sig i sociala sammanhang. Därtill kan man ha en liberal ansats till sociologi och samhällsvetenskap. Man kan exempelvis tro på utveckling och att människan, både enskilt och i grupp, utvecklas i möten med individer och situationer.

Det är ungefär så jag förstår ”liberalism”. Hur tror du att det förhåller sig till mångkultur? Jag talar om tolerans, om frihet och om handel. Principerna jag nämner gör ingen skillnad på människors kön, etnicitet, sexuell läggning, handikapp och så vidare. Liberaler tror på människans förnuft – inte hennes fysiska egenskaper. Är man mot bakgrund av liberalismens tolerans och tillåtande principer berättigad att hindra ett mångkulturellt samhälle från att uppstå? Kan man som liberal säga att ett mångkulturellt samhälle är ”bättre” eller ”sämre” än ett annat samhälle? Mot bakgrund av vadå?

Vänliga hälsningar,
Jesper Ahlin

Diskutera och dela på Facebook och Twitter.

1 Response to “En gymnasieelev mailade några frågor, såhär svarade jag…”



  1. 1 Folkp… Liberalerna? | Jesper Ahlin Trackback vid 23 november, 2015 kl. 09:12

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Doktorand i filosofi som bloggar för att bejaka skrivlusten. Läs mer här.

Senaste inläggen