Statusrapport i debatten om vinster i välfärden

Vinster i välfärden står inte i valrörelsens centrum. De olika parterna har bestämt sina positioner och håller dem stadigt utan att de utvecklas. Det är synd, för debatten pågår och vänstern ligger under. Såhär ser läget ut.

Först och främst saknas belägg för att privat drivna välfärdsverksamheter skulle vara sämre än offentliga. Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt medgav själv i partiledarutfrågningen i Sveriges Radio att de har svårt att styrka sina påståenden med fakta. Detta borde självklart vara centralt i debatten, men den som vill förbjuda vinster (eller: förbjuda mer effektiva sätt att leverera samma tjänster) står inför fler problem än så.

Den sista juli skrev entreprenören Dan Olofsson (som inte driver välfärdsverksamheter) en debattartikel i Dagens Industri. Han ställde fyra konkreta och högst relevanta frågor till Sjöstedt.

Vänsterpartiet säger sig vilja kombinera vinstförbud med valfrihet i välfärden. Personalen ska få ta över en verksamhet och SBAB ska stå för finansieringen. Nu är dags för Vänsterledaren Jonas Sjöstedt att svara på hur detta ska kunna genomföras, anser entreprenören Dan Olofsson.

Vänsterledarens svar var ingenting annat än ett direkt personangrepp på Dan Olofsson som osade ideologi snarare än verklighetsförankring. De fyra frågorna (läs artiklarna!) lämnades obesvarade.

Klart som tusan att en superkapitalist som Olofsson vill att det ska vara så lätt som möjligt tjäna snabba cash.

Olofsson bemötte angreppet och de svaga argument Sjöstedt levererar, och ställde återigen sina fyra frågor. Den här gången fick han inget svar. 7-1 till Olofsson, som PJ Anders Linder uttryckte det.

Jonas Sjöstedts förslag med SBAB är något som kan fungera på marginalen men inte för helheten. Hade han i stället haft vinstförbud på marginalen hade det kanske varit ok. Men nu har han vinstförbud för helheten och då är det inte anständigt att inte ha ett förslag på hur man finansierar helheten.

Den 18 augusti plockade Dan Olofsson upp tråden igen, den här gången i Dagens Nyheter:

Det är den som föreslår stora förändringar som har bevisbördan och som ska redovisa underlag, inte den som vill gå försiktigt fram tills vi vet mer. Sammanfattningsvis är det en myt att vinsterna i välfärdsbolagen dränerar välfärden. Härtill fungerar inte Vänsterpartiets förslag till lösning för helheten om vinster förbjuds.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson Ulla Andersson började då om från början. De ursprungliga fyra frågorna om hur Vänsterpartiets politik faktiskt ska fungera kvarstår. Andersson hävdar att de som arbetar inom välfärdssektorn gör det av ren altruism (jag jobbar faktiskt själv inom välfärdssektorn och jag gör det för att få mat på bordet och tak över huvudet).

De är helt enkelt där för att de är intresserade av verksamhetens syfte, det vill säga att skapa god vård och omsorg eller ge barn en bra start i livet.

Jonas Sjöstedt fyller i luckorna och låter för första gången seriös. (Frågorna besvaras fortfarande inte.)

En bra process kräver därför en effektiv men realistisk tidsplan. Tidsplanen för att avskaffa vinster i välfärden är en central del av vad vi i Vänsterpartiet tar med oss in i kommande regeringsförhandlingar.

Claes Nyberg och Håkan Tenelius ger honom svar direkt.

Varför berättar inte Sjöstedt nu att han vill avskaffa skolvalet? Är det för att fler än åtta av tio svenskar vill ha valfrihet i vård, skola och omsorg?

Och samtidigt lämnar Dan Olofsson slutreplik:

Dock anar jag att det egentligen är andra motiv som driver Vänsterpartiet. Med sin planekonomiska idétradition ser man nu en möjlighet att få bort privata företag från drygt 10 procent av de samlade inköp som det offentliga årligen gör på över 800 miljarder kronor. Min fråga är: Vilken är nästa bransch Jonas Sjöstedt vill ge sig på?

Nu är det bara att vänta och se vad som händer. Kommer Vänsterpartiet att klara sig genom hela valrörelsen utan att behöva ta av sig skygglapparna och bemöta den konkreta och relevanta kritik som riktas mot dem?

Diskutera och dela på Facebook och Twitter.


Doktorand i filosofi som bloggar för att bejaka skrivlusten. Läs mer här.

Senaste inläggen