Frihetliga tänkare: Jan Narveson

 

Why accept the contractarian view of morals? Because there is no other view that can serve the requirements: namely, of providing reasons to everyone for accepting it, no matter what their personal values or philosophy of life may be, and thus motivating this informal, yet society-wide ”institution”.

Jan Narveson (1936– ) är en amerikansk moralfilosof som har gjort en lång intellektuell resa. Först kallade han sig för utilitarist, och publicerade en bok till stöd för detta sätt att tänka på etik. Efter att ha lagt utilitarismen bakom sig läste Narveson Robert Nozick, men fann liksom andra före honom att Nozicks teori saknade ett solitt fundament. Narveson formulerade då en kontraktsteoretisk syn på frihet, alltså en idé om att moral fungerar som en slags överenskommelse individer emellan som statuerar vad som är rätt och vad som är fel.

Kontraktsteori sorteras vanligtvis in i några huvudsakliga typer. John Rawls teori om rättvisa är ett exempel på en kantiansk kontraktsteori, då den söker principer som rationella individer skulle gå med på under idealiserade former. Narveson följer en hobbesiansk tradition. Enligt Thomas Hobbes måste människans egenintresse begränsas så att inte ”allas krig mot alla” bryter ut. På så vis kunde Hobbes legitimera en central auktoritet med rätt att stifta lagar som upprätthåller ordning. Narveson delar Hobbes syn på människans egenintresse, men menar i stället att kaos ska undvikas genom moraliska principer som ger var och en anledning att låta sitt egenintresse smälta samman med andras och agera riktigt.

David Gauthier, som Narveson hämtar inspiration från, antar att det inte finns någon naturlig intresseharmoni hos människor. Vi har olika uppfattningar om vad som är gott och hur det ska uppnås. En kontraktsteori måste därför utformas så att det är neutralt med avseende på individernas personliga övertygelser och målsättningar. Sådan neutralitet handlar om vilka förutsättningar moralen har, vad som med nödvändighet måste gälla människor emellan, men som ändå inte är värdeladdat. Narveson utgår därför från en absolut grundläggande princip om människan: hon har rätt att vara fullständigt fri.

Alla människor har denna rätt, varför varje individs frihet tar slut där alla andras tar vid. Denna fundamentala princip om människan och moralen antas vara neutral, och hör därför till de förutsättningar som gäller kring moral. Ytterligare en sådan princip antas vara vår etiska motivation, att människan upplever sig ha skäl att agera moraliskt. Mot bakgrund av dessa två kriterier som moraliskt tänkande och handlande kräver för sin funktion (notera att Narveson ser moralen som en typ av social konstruktion) formulerar Narveson en frihetlig kontraktsteori. Vi måste vara fria för att det vi antar är moraliskt gott ska infinna sig. Samhällskontraktets uppgift är att bestämma de gränser som människan inte får korsa i sin strävan efter det goda.

Man kanske inte delar hela Narvesons analys, men det ligger definitivt mycket i idén om moralisk motivation. Vad tycker vi om politiska beslut vi inte förstår? Vill vi följa lagar vi tycker är absurda? Respekterar vi förbud som vi vet är fel? Om kontraktsteorin är ett gott sätt att beskriva människan på, och en god etisk grund att bygga samhället på, måste vi tillåta den enskilde individen en stor (om inte fullständig) sfär att agera fritt inom. Våld och tvång är oförenligt med ett moraliskt gott samhälle – varje överenskommelse som träffas måste vara frivillig, och ingen annan än individen själv får bestämma vad som är eftersträvansvärt.

Diskutera och dela på Facebook och Twitter.


Doktorand i filosofi som bloggar för att bejaka skrivlusten. Läs mer här.

Senaste inläggen