Frihetliga tänkare: Robert Nozick

 

From each as they choose, to each as they are chosen.

Amerikanen Robert Nozick (1938–2002) skrev sin kända bok Anarki, Stat, och Utopi 1974 som ett svar på John Rawls teori om rättvisa som publicerades tre år tidigare. Rawls menar att det som är rättvist kan förstås av var och en om man föreställer sig ett tillstånd där man inte vet sin egen plats i samhället, och utifrån denna opartiska position utformar principer om resursfördelning och institutionell tillgänglighet som ska råda för alla. Nozicks och Rawls böcker är båda väldigt inflytelserika, och det är nästan nödvändigt att på ett eller annat sätt förhålla sig till dem om man tänker på rättvisa eller frihet idag.

Nozick inleder sin bok med påståendet att ”individer har rättigheter, och det finns saker som ingen person eller grupp får göra mot dem (utan att kränka dessa rättigheter).” Givet att detta är sant är det också sant att det allra mesta (eller allting) som staten tar sig för kränker individens rättigheter. Inte ens en ”utilitarism av rättigheter”, alltså tanken att man med hjälp av staten kan maximera nyttjandet av de rättigheter individen har, är moraliskt tillåtet. Det finns saker som ingen person eller grupp får göra mot individen.

De flesta uttolkare är överens om att Nozick hänvisar till Immanuel Kant när han försvarar påståendet att individen har vissa okränkbara rättigheter. Enligt Kant måste varje person behandlas som ett mål i sig, och aldrig som ett medel för ett annat ändamål. Nozick är otydlig, men han tycks mena att Kants påstående ger individen en rätt till sig själv, ett så kallat ”självägandeskap”. Det är inte helt klart om Nozick menar att självägandeskapet är ett annat sätt att uttrycka den kantianska principen, en följd av den, eller en helt fristående idé.

Det går också att läsa Nozick genom ett par lockeanska glasögon, mot bakgrund av att Nozick tidigt i sin bok både citerar John Locke och skriver att dennes naturrätt kan ses både ur ett etiskt perspektiv och som ett redskap med ett förklaringsvärde för samhället. Enligt en sådan läsning kan man tolka Nozick som att han härleder individens rättigheter ur naturtillståndet: individen har av moralens natur vissa rättigheter, och en handling som rubbar detta moralens naturtillstånd har också kränkt individens rättigheter – man har agerat på ett sätt som är oförenligt med vad som måste vara sant gällande moralens natur.

Det har sagts att Nozick, trots sin betydelse för filosofin, inte skapade några ”nozickeaner”. Kanske beror det på att hans breda bidrag inte var revolutionerande. Många liberaler tänkte redan ungefär som Nozick, fastän det innan Anarki, Stat, och Utopi saknades en enhetlig modern genomgång av implikationerna av de antaganden som Nozick med flera gjorde. Däremot finns det i Nozicks bok flera specifika avsnitt som var och ett för sig gjorde stora avtryck i filosofin. Bland annat ansåg sig Nozick kunna visa hur materiell rättvisa är oförenligt med frihet. Han menade att om vi distribuerar samhällets resurser efter ett visst ”rättvist” fördelningsschema, och om folk därefter byter saker med varandra, så är det nya tillstånd som uppstår efter att folk har bytt saker med varandra inte längre rättvist – eller så måste den som utformar schemat visa vad det är med byteshandel som medför orättvisa även om utbytena sker frivilligt och till ömsesidig nytta.

Vissa menar att de i Nozicks senare arbeten har kunnat skönja ett avståndstagande från de principfasta liberala ståndpunkter han formulerade under sjuttiotalet, men i en intervju strax före sin bortgång sade sig Nozick fortfarande hålla fast vid sina övertygelser. Oavsett hur man väljer att läsa Nozick är hans politiska filosofi intressant för liberalismen, då den återupplivar en gammal och anrik tradition av att sätta individen i centrum för den etiska analysen av samhället. Den senaste artikelsamlingen om Nozicks politiska filosofi som undertecknad känner till publicerades 2011 och trycktes igen ett år senare, så även om det inte finns särskilt många ”nozickeaner” där ute är Nozick själv fortfarande högst aktuell för filosofisk diskussion. Inte minst är idén att människan har en exklusiv rätt till sig själv intuitivt tilltalande: individen och ingen annan än individen får göra vad hon vill med sin kropp (så länge hon inte kränker någon annans motsvarande rätt). Vad vill den som försöker att motbevisa ett sådant påstående åstadkomma? Vad vill den som inte erkänner en annans rätt till sig själv göra med henne? Förmodligen inte någonting gott.

Diskutera och dela på Facebook och Twitter.

1 Response to “Frihetliga tänkare: Robert Nozick”



  1. 1 Vad är anarkokapitalism? | En ganska liberal blogg Trackback vid 13 oktober, 2014 kl. 10:49
Comments are currently closed.



Doktorand i filosofi som bloggar för att bejaka skrivlusten. Läs mer här.

Senaste inläggen