Frihetliga tänkare: Karl Popper

 

Those who promise us paradise on earth never produced anything but a hell.

Karl Popper (1902–1994) var en österrikisk filosof som skrev inom sociologin och vetenskapsteorin, och som försvarade den demokratiska liberalismen från kommunistiskt och socialistiskt inflytande. Popper läste Freud och Marx och slogs av att de två hade någonting gemensamt: det gick inte att bevisa att deras teorier var falska. När verkligheten talade emot freudianerna och marxisterna ändrade de sina teser för att slutsatserna ändå skulle stämma. För att övertygas av teorierna måste man först underkasta sig det de är avsedda att bevisa, i stället för att som annars bevisningen och därmed övertygelsen är en följd av logiska härledningar och goda argument.

Freudianernas och marxisternas metoder fick Popper att formulera ett kriterium för vad som metodologiskt sett är en vetenskapligt godtagbar teori. Skillnaden mellan vetenskapliga teorier och icke-vetenskapliga är att de vetenskapliga kan falsifieras – teorin är utformad så att den kan motbevisas. Vissa gjorde också på Poppers tid en åtskillnad mellan utopisk och ”vetenskaplig” socialism. Kanske var det därför som Popper också föreslog ett sätt att se skillnad på myter och vetenskaper. Den senare ackompanjeras till skillnad från den förra av en kritisk diskussion: han skriver om språk som sanningens färdmedel.

Till de idéer som Popper kämpade mot hör holismen och historicismen. Enligt holismen är en grupp människor större än summan av dess medlemmar. En sådan grupp antas vara en egen aktör i världen, att den formar individerna som ingår i den, och att gruppen följer nödvändiga lagar som bestämmer hur den ska utvecklas. Att tänka på exempelvis ”arbetarklassen” är en sådan holistisk idé. Man låter människor tillhöra en grupp som är av större betydelse än summan av dess medlemmar, säger att arbetarna av sin omvärld tilldelas ett visst sätt att tänka, och att klassen måste bete sig si eller så enligt en viss lagbundenhet. Historicismen, som är nära anknuten till holismen, antar att mänsklighetens historia utvecklas enligt samma slags nödvändiga lagar mot ett förutbestämt slutmål. Marx och Engels typ av marxism är historicistisk. De försökte förklara hur vi genom att förstå mänsklighetens historia på rätt sätt kan se att kapitalismen med nödvändighet kommer att sluka sig själv och falla samman, och att kommunismen kommer att uppstå ur askan.

Popper menade att holismen och historicismen har sitt ursprung i ett väldigt mänskligt sätt att tänka, nämligen den drömska idén att vi kan fälla en profetia om vad framtiden har att erbjuda oss och att vi kan gynnas av sådan kunskap genom att justera våra politiska policies därefter. Sådana drömmar misstar sig, då mänsklighetens historieutveckling är oplanerad och oförutsebar och beror av hur enskilda individer, inte hela grupper, agerar efter de incitamentsstrukturer som verkar i världen. Storskalig social planering bygger på missförstånd rörande vad mänskligheten är för någonting, och medför katastrofala följder just eftersom konsekvenserna av individuella handlingar inte kan förutses.

Formellt sett menar Popper att vetenskapen inte kan utforma en plan för hur grupper av människor eller hela mänsklighetens utveckling ska te sig på grund av att varje sådan utsaga är underkastad vetenskapsteoretisk logik. Naturvetenskapen kan närma sig väldigt goda sannolikhetsutsagor genom kliniska tester i laboratoriemiljö. Vi kan exempelvis värma upp bitar av samma metall många gånger och notera att den växer i storlek varje gång, varför vi kan göra det ganska sannolika antagandet att denna metall alltid utvidgar sig si eller så mycket om den värms upp under vissa förhållanden. Sådana förutsägelser kan vi inte göra om samhället eftersom vi aldrig kan studera människor eller hela mänskligheten i laboratorier och upprepa tester på hur de agerar under kliniska förhållanden. Varje händelse i mänsklighetens historia – både den som varit och den som vi just nu skapar – är unik, och helt väsensskild från varje annan historisk händelse. Det är inte upp till samhällsvetenskapen att förutse den, utan endast att försöka utveckla sätt för människor att förhålla sig till varandra så att vi kan tillåta mänskligheten att skapa sin egen historia.

Diskutera och dela på Facebook och Twitter.

1 Response to “Frihetliga tänkare: Karl Popper”



  1. 1 Den intersektionella charmen säljer | Jesper Ahlin Trackback vid 17 mars, 2015 kl. 21:44
Comments are currently closed.



Doktorand i filosofi som bloggar för att bejaka skrivlusten. Läs mer här.

Senaste inläggen