Frihetliga tänkare: Friedrich Hayek

 

The curious task of economics is to demonstrate to men how little they really know about what they imagine they can design.

Österrikaren Friedrich Hayek (1899–1992) mottog 1974 ekonomipriset till Alfred Nobels minne, men han ägnade sig åt mer än bara nationalekonomi. Hans samhällsfilosofi kan beskrivas som en fördjupning av ”den osynliga handen” (se inlägget om Adam Smith), då den i stort handlar om hur ordning uppstår och består i den mänskliga tillvaron. Hayeks argument om samhällets ordning kan belysas genom en jämförelse med den moderna tidens syn på naturvetenskaperna. Argumentet är avsett att visa på orimligheten i att överlåta ansvaret för samhällets ordning till en politisk instans.

Genom hela världshistorien har ordning och balans uppstått i naturen. Tyngdlagen lägger stenar till ro på marken liksom att djur- och växtarter blir till och dör ut genom evolutionens krafter. För att förklara denna naturens ordning vände man sig tidigare till religionen. Naturens ordning sågs som en allsmäktig skapares design. Upplysningens tänkare satte i stället sin tro till förnuftet och använde vetenskapen för att förklara hur denna naturens ordningsprocess går till. Efter denna nya epok av insikter om världens beskaffenhet är alla alternativa förklaringar kontraintuitiva – vi kan inte ”glömma” vår kunskap om exempelvis mekaniken och övertyga oss själva att det är Gud som utövar pendelrörelsen i ett golvur.

På samma sätt är det inte en allsmäktig designer som bringar ordning i den mänskliga tillvaron. Ingen behövde uppfinna det naturliga urvalet i djur- och växtriket och ingen behövde uppfinna processen genom vilken, till exempel, människans språk uppstår. För samhällsvetenskaperna är det lika orimligt att anta att en högre makt styr över människan som det är för naturvetenskaperna att anta religiösa förklaringar (även om en vetenskapsman förstås kan vara religiös på det personliga planet). Det är människor som förnyar samhället genom sin nyfikenhet och kreativitet, och det är människor som förstör det genom exempelvis krig och våld. Och liksom att vi med vårt förnuft kan förklara hur naturens ordningsprocess fungerar kan vi också förklara mänsklighetens.

I varje givet ögonblick befinner sig mänskligheten i ett oöverskådligt kaos av information som varje enskild individ väljer att agera (eller inte agera) på. Världen är ständigt föränderlig och dessa förändringar observeras och bearbetas av människor. Mänsklighetens olika fenomen, som gruppers tillkomster och utvecklingar, kan förklaras med hänvisning till hur de uppstår genom enskilda individers handlingar. Enskilda handlingar kan i sin tur förklaras genom incitamentsstrukturer som människor riktar sin uppmärksamhet och sin energi utefter. Denna information, som finns inneboende i mänsklighetens tillvaro, kan inte samlas in och bearbetas av en central aktör. Mänskligheten ordnar sin värld genom att decentralisera insamlingen och bearbetningen av denna information. Vi förlitar oss inte till en enda instans för detta arbete, som skulle kräva en allsmäktig och allvetande Gud, utan delar uppgiften tillsammans.

Det absolut viktigaste verktyget för den kollektiva insamlingen och bearbetningen av all denna information om världens eviga förändringar och utvecklingsförlopp är prismekanismen. Priser på saker och ting – alltså det värde som alla berörda parter i en bytesaffär kommer överens om – fungerar som ett språk som varje människa talar redan från födseln. Med detta språk arrangerar mänskligheten sin tillvaro trots kulturella, religiösa, geografiska, och till och med tidsliga skillnader, enskilda individer emellan. Om tillgången på en viss råvara, som exempelvis tenn, har minskat behöver de som använder tenn inte veta varför för att handla på rätt sätt givet de nya förutsättningarna. Prismekanismen möjliggör samhällets organisering och ser till att folk sparar på det tenn som finns genom att priset på tenn ökar när tillgången minskar. Priserna är ett språk med vilket mänskligheten förmedlar information om hur kaos kan undvikas och ordning infinna sig.

Ingenting kan ersätta prismekanismen. Idén att förlita sig till en central instans för att organisera den mänskliga tillvaron är lika absurd som tanken att överlåta förklaringen av naturvetenskaperna till en Gud. Den som har nått en fundamental insikt i om hur ekonomi fungerar – hur resurser som tid, mentalt fokus, energi, och fysiska ting, förvaltas – kan inte ”glömma” denna och föreställa sig ett ”gudomligt” politiskt arrangemang av samhället. För ordningens skull måste informationen om världen hanteras av enskilda och fria individer, och äganderätten upprätthållas så att de kan agera på den. Hayeks filosofi förklarar hur människan genom det fria utbytet av varor och tjänster undviker kaos. Så organiserar mänskligheten sin överlevnad, sin utveckling, och sin anpassning till en evigt föränderlig värld.

Diskutera och dela på Facebook och Twitter.


Doktorand i filosofi som bloggar för att bejaka skrivlusten. Läs mer här.

Senaste inläggen