Frihetliga tänkare: John Stuart Mill

 

The most cogent reason for restricting the interference of government is the great evil of adding unnecessarily to its power.

John Stuart Mill (1806–1873) var engelsman, son till en skotte, och minst sagt ett geni. Han började lära sig grekiska vid tre års ålder och latin vid åtta. Som fjortonåring hade han läst de stora grekiska och latinska klassikerna, gjort en bred översikt över vetenskaplig historia, tillägnat sig omfattande studier i logik och matematik, och bemästrade grunderna i ekonomisk teori. Som vuxen gjorde han sig känd som en av den moderna tidens mest inflytelserika filosofer.

Mill var verksam bland annat inom metafysiken och vetenskapsteorin, men nämns framför allt tillsammans med den moralfilosofiska utilitarismen. Enligt utilitarismen är ”lycka” det högsta goda, varför en handling ska värderas efter hur mycket lycka den åstadkommer. En god handling är den som ger största möjliga lycka till största möjliga antal. Mills politiska filosofi grundar sig på det närliggande begreppet ”nytta”, vilket vid en djupare analys är en intressant och åtskiljande komponent i lyckodoktrinen.

Den legitima statsmakten ska enligt Mill grundas i ”det permanenta intresset för människan som en progressiv varelse.” Med det menar Mill att statsmakten ska värderas efter sin kapacitet att möjliggöra för varje individ att utöva sina egen förmåga att utveckla högre former av lycka. En sådan utveckling är varje individs egna ändamål, men också ett medel för samhället som helhet att göra livet bättre för alla. Enligt Mill är den enda friheten ”som förtjänar namnet” individens frihet att själv eftersträva vad hon anser är gott, på det sätt som hon själv anser är lämpligt, med den enda restriktionen att hon därigenom inte hindrar någon annans motsvarande frihet. Mänskligheten gynnas mer av att alla får leva så som de själva anser är värdefullt, än att individen måste leva på ett sätt som tycks värdefullt enligt alla andra.

I sin bok On Liberty ägnar Mill långa passager åt tankens frihet och renhet. Han utvecklar starka argument för en fullständig yttrandefrihet (alla idéer måste tillåtas att prövas öppet – inte minst de vi idag håller för självklara) och för vikten av intellektuell hederlighet. Den som bara känner sin egen position känner egentligen ingen alls, menar Mill. Varje sann tänkare måste utsätta sig själv och sina filosofier för den strängaste granskning, och därtill helhjärtat sträva efter att sätta sig in i hur hennes meningsmotståndare tänker. Men för att kunna utöva denna tankens skyldighet måste individen vara fri att göra det. Frihet är mänsklighetens fundamentala rättighet. Om människan är fri möjliggörs inte bara den enskilda människans strävan efter sitt eget goda, utan också mångfalden av intressen som gynnar alla; friheten vårdar moralen och rationaliteten, och med detta följer kreativitet och medlen för mänsklighetens sociala och intellektuella utveckling.

John Stuart Mill betraktas generellt sett som en av liberalismens allra främsta försvarare. Hans filosofier omfattar nära nog alla områden som liberala tänkare agerar inom (även om liberaler i förnuftets anda sällan håller med Mill om allt). Mills argument är högst aktuella än idag, och tål att plockas upp med jämna mellanrum så att vi påminner oss om att anamma ett kritiskt förhållningssätt till det vi håller för självklart. Friheten tål inte intellektuell slöhet. Dess försvar måste ständigt utvecklas för att kunna stå emot de starka krafter som vill begränsa den.

Diskutera och dela på Facebook och Twitter.


Doktorand i filosofi som bloggar för att bejaka skrivlusten. Läs mer här.

Senaste inläggen