Frihetliga tänkare: Frédéric Bastiat

 

The state is that great fiction by which everyone tries to live at the expense of everyone else.

Frédéric Bastiat (1801–1850) var en fransk tänkare som framför allt blev känd för sitt arbete mot politisk styrning av samhället, och för att han genom sin retoriska förmåga gjorde ekonomisk teori lättillgänglig. Under den första delen av sin korta karriär var det protektionismen han vände sig emot, till försvar av den fria marknaden. Protektionism är tanken att samhället gynnas av att en viss industri, vara, eller tjänst, skyddas från konkurrens genom lagstiftning. För att visa på orimligheten i denna tanke klädde sig Bastiat i ironisk kappa:

”Vi ljusmakare”, skrev han på ett ungefär, ”lider av den förödande konkurrensen från en utländsk rival som uppenbarligen arbetar under förhållanden så överlägsna våra gällande produktionen av ljus, att hon översvämmar vår inhemska marknad med ljus till otroliga priser. Denna rival är ingen annan än solen. Därför ber vi nu att ni är så snälla och stiftar en lag som kräver stängningen av alla fönster, vindsöppningar och all gatubelysning; alla fönsterluckor, gardiner, fönsterbågar, skeppsluckor och persienner; kort sagt, alla öppningar, hål, springor och sprickor.”

Genom att dra protektionismens tanke hela vägen till det absurda kunde Bastiat visa att samhället aldrig gynnas av att en mer lönsam produktionsprocess stängs ute eller förbjuds. Politikens favorisering av en kostsam verksamhet finansieras av de som faktiskt är bärkraftiga på egen hand och som egentligen borde tillåtas växa. Men utöver sina retoriska illustrationer av ekonomins lagar pekade Bastiat också på en insikt som senare ekonomer tog vara på och formaliserade: det vi ser och det vi inte ser, eller, de oväntade konsekvenserna av statlig inblandning i ekonomin.

Föreställ er att skomakarens dotter en dag råkar krossa butikens skyltfönster med en fotboll. En samling människor samlas utanför skomakaren och pratar om hur klumpig flickan är, vilken olycka hon dragit över sin mor och hur mycket ett nytt skyltfönster kommer att kosta denne. Sedan kommer fönstertillverkaren och monterar ett nytt skyltfönster. Skomakaren betalar henne, och samtalet i folksamlingen skiftar ton. Vad bra, säger de, att fönstertillverkaren fick så mycket betalt för fönstret. Nu kanske hon har råd att anställa en assistent! Vi behöver verkligen fler jobb. Och så talar de om hur duktig den lilla flickan har varit och att hon genom sin goda gärning har hjälpt hela byn.

Bastiat siktar förstås på att den ursprungliga intuitionen är den riktiga. När fönstret krossades gick någonting värdefullt till spillo, och denna förlust kan aldrig förvandlas till att vara bra för byns ekonomi. De pengar som skomakaren nu var tvungen att köpa ett nytt fönster för hade hon annars använt till någonting annat. Kanske måste hon höja priset på sina skor, så att folket i byn köper färre fönster och fönstertillverkaren därmed ändå inte får råd att anställa en assistent. Om fönstret inte hade krossats hade hon kanske använt pengarna till att köpa någonting annat, eller lånat ut dem till någon som för tillfället hade haft bättre nytta av dem. Det är lätt för oss som såg att fönstertillverkaren fick mer jobb att tänka positivt om förstörelsen, men det är bara för att vi glömmer den alternativa händelseutveckling som vi aldrig fick se.

Denna insikt om ekonomins förhållanden ligger till grund för mycket av Friedrich Hayek och Milton Friedmans ekonomiska arbeten: om vi bedömer ekonomisk-politisk policy endast efter dess omedelbara verkan tar vi inte hänsyn till policyns oväntade konsekvenser eller långsiktiga effekter. Det är inte lönsamt för samhället att flytta pengar politiskt från ett ställe till ett annat bara för att vi då får se att någonting sker. Politiken är inte kapabel att räkna ut var och hur pengar ska användas eftersom den saknar information om hur individer reagerar på den politiska styrningen – kort sagt saknar politiken information om framtiden. Frédéric Bastiats intuitiva sätt att förmedla ekonomisk teori har utgjort ett försvar av ekonomisk frihet i över hundrafemtio år, och hans texter ses idag som nödvändiga i varje välrenommerad liberal bokhylla.

1 Response to “Frihetliga tänkare: Frédéric Bastiat”



  1. 1 Bokåret 2015: en odyssé | Jesper Ahlin Trackback vid 8 januari, 2016 kl. 15:30
Comments are currently closed.



Doktorand i filosofi som bloggar för att bejaka skrivlusten. Läs mer här.

Senaste inläggen