Det fria skolvalet har fortfarande folkets stöd

BjuHq9VCUAALHjM.jpg-large

Enligt undersökningen från Demoskop vill de allra flesta själva kunna välja i vilken skola deras barn ska gå. Genom det fria skolvalet kan de aktivt välja bort dåliga skolor och därmed sända signaler genom systemet: ”någonting är fel på den här skolan!” Men det är samtidigt oroande att nästan en fjärdedel av de tillfrågade är beredda att tillämpa tvångsplacering av barn.

De som vill ta rätten att välja skola från föräldrarna har oftast en politisk agenda i åtanke. Kanske vill de motverka segregering eller utjämna klyftor – motiven kan vara många. För det första är det inte alls säkert att deras agendor kan uppnås på den vägen. Med möjligheten för föräldrar att göra informerade val ökar också medvetenheten kring det aktiva skolvalet.

Men borde det egentligen spela någon roll vad effekterna av ett fritt skolval är? Om segregering kunde undvikas genom att ljusa barn sprayades mörka med färgburkar, skulle tvångsfärgning vara ett reellt alternativ? Det vill säga, vad har människor rätt att tvinga andra till i strävan efter att nå sina egna politiska mål? Går gränsen vid tvångsfärgning, tvångsplacering, eller någon annanstans?

Nej, det ska inte spela någon roll vilka effekterna är. Föräldrar ska inte förlora bestämmanderätten över sina barn bara för att de fyller sex eller sju år (såtillvida de inte med sin maktutövning kränker barnens rättigheter). Makten över barnens skolgång ska tillfalla barnens föräldrar – inte alla som inte är barnens föräldrar. Det orangea fältet i diagrammet ovan representerar helt enkelt folk som vill ta makten över andras barn (sina egna barn bestämmer de ju redan över). Det är skrämmande och ovärdigt ett civiliserat samhälle.

Diskutera och dela på Facebook och Twitter.


Doktorand i filosofi som bloggar för att bejaka skrivlusten. Läs mer här.

Senaste inläggen