Kalkyleringsdebatt för nybörjare

Texten publicerades först på Tebjudningen.se den 9 december 2013 och har reviderats sedan dess.

Ekonomen Murray Rothbard sa en gång ungefär följande: ”det är inte ett brott att vara ignorant gällande ekonomi, men det är fullständigt oansvarigt att ha en stark åsikt om ämnet medan man fortfarande befinner sig i ett ignorant tillstånd.” Om ”ignorant” innebär att man inte bryr sig om att lära sig, trots att man vet att man borde, så skriver jag under på det citatet. En sak som är högst oansvarig att ignorera är socialismens kalkyleringsproblem. Här följer därför en väldigt kort introduktion till problemet. Med ”socialism” menas i den här texten ett samhälle utan marknadspriser. Marknadspriser uppstår när fria individer byter varor och tjänster med varandra och använder pengar som hjälpmedel för byteshandeln.

Ludwig von Mises publicerade år 1920 en artikel med titeln ”Economic Calculation In The Socialist Commonwealth”. I artikeln lade Mises grunden för vad som brukar kallas för socialismens kalkyleringsproblem. Mises visade att det utan marknadspriser är omöjligt att beräkna kostnaderna för produktionsmedlens alternativa användningsområden. Kort sagt kan samhället (hur det än är organiserat) utan marknadspriser inte räkna ut om man ska använda spadar eller grävskopor för att gräva ett dike. På grund av kalkyleringsproblemet kan ett socialistiskt samhälle aldrig uppnå en effektiv resursförvaltning.

Den första rundan av diskussion kring Mises artikel när den publicerades avslöjade att de samtida socialisterna och kommunisterna inte förstod von Mises’ budskap. Man ville inte erkänna att Mises vetenskapliga metod var lika teknisk som en byggnadsingenjörs – Mises hade just bevisat att bron som kommunisterna ville bygga skulle rasa om de försökte korsa den, men hans motdebattörer trodde att Mises bara tyckte att den skulle rasa. De försökte att lösa problemet med samma metod, men fortfarande utan att förstå grundproblemet.

Lösningsförslagen var av den ungefärliga karaktären att ”om vi känner till värdet av att använda spaden så kan vi räkna ut värdet av att använda grävskopan”. Man tog alltså det som skulle komma ut ur ekvationen och antog att man redan kände till det, ungefär som den som försöker bevisa vilken färg himlen har genom att först anta att den är blå. Marxisten Oskar Lange tvingades till sist erkänna sig motbevisad. Hans egen forskning handlade därefter om att ett kommunistiskt samhälle måste ha något slags prissystem för att fungera. Lange är bland annat känd för följande uttalande: ”Framför varje socialistiskt planeringskontor ska det stå en staty av Ludwig von Mises.”

Förslaget att imitera kapitalismen för att få socialismen att fungera var dock dödfött. Socialismen är tvungen att anta att man redan känner till det som ska räknas ut, för marknadspriser uppstår per definition endast i en marknadsekonomi. Socialisterna gav givetvis inte upp, men då kom nästa våg i kalkyleringsdebatten. Den här gången var det F.A. Hayek som vässade pennan.

På 30- och 40-talet visade Hayek i en serie artiklar hur ekonomin ständigt skiftar, även i ett socialistiskt samhälle. Om det regnar mer eller mindre än förväntat påverkas skörden, och när skörden påverkas förändras också förutsättningarna för bagarna, vilket innebär att de som bygger ugnar likaväl som de som köper bröd har fått nya villkor att agera från. Priser på varor och tjänster förändras, ochmåste förändras – om ett fast pris upprätthålls genom exempelvis lagstiftning kommer detta pris (på grund av att ekonomin ständigt skiftar) ibland vara för lågt eller för högt, vilket innebär att varan eller tjänsten ifråga kommer att produceras i för stor eller för liten utsträckning. Genom marknadsekonomin skapas priser som gör det möjligt för människor att veta hur de ska agera i en föränderlig värld.

Föreställ dig att du alltid äter ost på smörgåsen, men att priset på ost en dag blivit alldeles för högt för dig. Vad väljer du i stället? Det är den slags informationsproblem som endast marknadspriser kan hantera. Ett samhälle utan marknadspriser måste erbjuda alla som äter ost ett eller ett par alternativ och fråga var och en vad de föredrar, för att sedan ställa om produktionen därefter. Tänk då att allting i ekonomin ständigt skiftar: det faktum att jag i stället för att ta en kvällspromenad nu ägnar samma tid åt att skriva medför slitskador på min sittdyna men inte på mina vinterskor. Information av detta slag är oumbärlig för den effektiva resursförvaltningens skull. Ett samhälle utan marknadspriser måste samla all information om mänsklig samlevnad på ett ställe och sedan räkna ut vad som ska produceras, hur mycket, på vilket sätt, av vem, och var. Hur gör man detta om man inte har några riktiga priser att samla in? Och vad gör man när man väl samlat in priserna? Hayek säger att marknadsekonomin är mänsklighetens sätt att hantera insamlingen av priserna. Eftersom framtiden alltid är oviss måste mänskligheten dela, inte centrera, det ekonomiska ansvaret mellan alla samhällets invånare.

Socialismens kalkyleringsproblem har alltså två sidor. För det första visar det att alla alternativ till marknadsekonomi är tekniskt omöjliga så länge människan värderar exempelvis frihet som någonting gott och fattigdom som någonting ont. För det andra visar det att endast marknadsekonomin kan hantera informationsproblemet som kommer av att världen ständigt skiftar form.

Socialisterna lämnade till slut kalkyleringsdebatten och retirerade till diskussionen om monopol. Monopol är motsatsen till mångfald, att bara en aktör väljer vad som ska produceras och till vilket pris. I den debatten påstår socialisterna att marknadsekonomi med nödvändighet leder till monopolbildning – helt utan att inse vilken position de själva förespråkar. Men det är ett annat inlägg.

0 Responses to “Kalkyleringsdebatt för nybörjare”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Doktorand i filosofi som bloggar för att bejaka skrivlusten. Läs mer här.

Senaste inläggen